Måndag hela veckan...

I & W tillsammans med kompis och snögubben!

Ja då var arbetsveckan  i full gång.  Lördagen var ju helt underbar... Varmt å härligt, vart tyvärr bara en kortare promenad i solskenet. Var tvungen att åka och handla lite, hämta lite kartonger mm på dagen. Men som sagt en lite vänd ut han jag med iaf. Resten av lördagen packade jag karonger med de saker som vi kommit överens om att T ska ta med sig när hon flyttar på Lördag. Känns jäkligt vemodigt och jobbigt, men lika bra att få det ur världen så fort som möjligt, så vi kan gå vidare. I sov över hos en kompis på kvällen, jag hämtade hem en säng som T ska ha med sig, hon mådde för dåligt för att orka hämta själv. Grannen hjälpte mig att bära in den... Tack D o T. 
Söndags morgonen vaknade vi upp till snö... Ungarn jublande, jag var väl minder road, måste ju ut och skotta, men men... W och L hjälpte till att köra traktorn så att det skulle gå lite undan ;-). Sen så vart L lite kall och gick in, W och jag byggde då en snögubbe. Man måste ju passa på, det är ju inte så ofta det går länger nu för tiden. När vi nästan var klara kom I och hennes kompis och vill hjälpa till. Så vi begav oss ut i skogen och letade armar till gubben (läs baksidan). Två armar senare och en något arg W, som inte hittat någon arm, kom vi på att han säkert behövde en svans också. W vart glad igen. Med armar, svans, mössa och halsduk ( ja det blir ju kallt på natten), en morotsnäsa och knapp ögon så annsågs gubben frädig... "Pappa" snö lyckta... snö lyckta pappa... Efter som jag inte äger ett par termobyxor länger och väta och kyla börjat träng egenom byxor och långkallingar så känndes det inte så lockande... Men va tusan, det kanske är sista chansen för i år, man vet ju aldrig. Sagt och gjort så bygges snölycktan... tre gåner... de vill bara inte stå av sig själv. Men till sist så var den klar, jag iskall och genomblöt... 

In i värmen, slänga in lite extra ved i kaminen och sätta sig framför och mysa.
Tja å så var den helgen slut... Summering, kanske inte hunnit så mycket av varket packande eller annat som vi planerat... men vi har iaf haft det kul och skönt... 

Ja å sen så måste jag avrund med att skänka H  och ni andra i det förlovade lande i väst. Förstår att det kanske känns tungt och jobbigt. Å vi här kan inte ens komma i närheten av att förstå den börda, förtvivlan ni bär på.  Men jag tänker på er och även om jag inte är en troend man så ber jag för er och kan inte annat än att hoppas och tro att det kommer ordna sig. För om några förtjänar det så är det ni...

Många kramar

Danne